PEDALTRAMPAREN

Blev en 13e plats på VM iår, med dom förberedelser jag haft tycker jag det är godkänt. Men är inte skoj att cykla runt och ha känslan av att handbromsen ligger i, ska nu ta och analysera sommaren för att se vad jag gjort fel och vad som ska göras bättre. Måste bla se vad jag ska göra åt magen, nu kräktes jag på 3 varvet. Den verkar inte tåla att studsa runt bland rötter och stenar... Loppet i sig finns inte så mkt att säga om, startade sist och blev hindrad av en krasch framför mig. Vilket gjorde att jag var tvärsist in i backen, plockade lite där och sen plockade jag några placeringar varje varv. Hade bara ett tempo och kunde bara mala på, så blev inte direkt snortrött. Om banan och arrangemanget har det skrivits på andra bloggar.. Men måste bara skriva att själva arrangemanget var ett skämt, faktiskt aldrig varit på nått sämre.. Dom hade fan inte koll på nått, och banan var ju lika för alla men skoj var den inte!!

Är på plats i Lillehammer sen igår, kört ett varv igår och ett idag. Är blött och lerigt med en jävla massa sten och rötter, finns liksom ingenstans på banan där det inte studsar runt. Så mina revben får bekänna färg, men det ska nog gå. Däremot är jag lite extra försiktig vill inte kvadda och göra mig mer illa, så vet inte om jag kommer åka alla A-linjer. Känner mig inte så trygg på cykeln just nu, måste bättra på självförtroendet lite.. Om jag hade varit i form skulle denna bana verkligen passat mig, men nu kommer det bli jobbigt. Att jag dessutom kommer stå i sista startled gör att focuset på loppet kommer handla om att ta sig imål, hade in i det sista hoppats på att formen skulle komma... Men om inget mirakel sker så blir det en misär på tävlingsdagen, nån gång hoppas jag att formen kan få komma i rätt tillfälle. Fast det är ju upp till mig att se till att de blir så!! Jaja nu har jag klagat klart för idag, imorgon är ju en annan dag:-)

Känns lite som man redan är inne i höstlunken, är rätt skönt tycker jag. Hösten är ju skön, lite mer kravlös så där. Sen börjar ju snart Cx cyklingen, har ju missat den i 2 år pga trasiga nyckelben mm. Men iår vill jag verkligen köra några tävlingar i cupen!! Den känns sådär härligt avslappnad, mkt trevligt häng och snack och mellan det cyklar man lite:-) Att det dessutom är ett otroligt roligt sätt att cykla gör ju det hela ännu bättre! Så mkt att se framemot nu:-)

Är ju slut på semestern nu och från igår jobbar jag igen, blir dock bara 4 dagar denna vecka. Är ju ledig på fredag då jag behöver köra lite bil då.. Känns helt ok att börja jobba igen, tillbaka till rutinerna helt enkelt:-)  Har haft en mkt bra semester, 6 veckor med sol och bad. Vädret har ju varit helt underbart!! Får hoppas att även hösten blir fin, brukar ju kunna vara fantastiskt cykling då:-) så det är ju nåt att se framemot!!

Har kämpat i motvind nu hela sommaren känns det som, matförgiftningen var ju bara senaste motgången. Fast jag mår nu bättre, lite strulig mage än men mkt bättre. Har försökt hålla focus genom denna tunga period, har varit svårt och har inte lyckats hela tiden. Träningen har inte alltid kännts så viktigt, finns ju annat i livet också.. Men på fredag åker jag till Lillehammer för att köra Masters VM, ska bli skitskoj. Mest för att jag får träffa några riktigt goda vänner igen, själva tävlandet har jag inga mål för. Utan ska bara köra så hårt jag kan och sen får vi se hur det går, ska även komma hem hel och utan skavanker :-) För om man kämpar på så vänder det ju nån gång!!

Med dåliga revben är inte skönt.. Gårdagen började med att jag följde med stoffe på bortamatch i Umeå, trevligt att vara fotbollspappa ibland. När vi sen kom hem var det middag hos mina föräldrar, började känna mig dålig när vi åkte.. Fick i mig 2 tuggor mat, sen fick jag besöka toan. Spydde som en gris!! La mig och vilade sen och spydde en gång till under kvällen, skakade av frossa och krampade i hela kroppen.. Mår idag sådär, hoppas jag kan få i mig lite energi och börjar återhämta mig.. Skulle verkligen behöva komma ut och cykla lite idag!!

Jaha skulle ju bli positiv nu... Men det går ju inte!! Var ute igår och körde i skogen, försökte köra fort men energisnålt. Dvs hålla farten där det inte kostar så mkt, och att få med fart genom kurvor. Började hitta flytet efter ett tag, vilket gjorde att jag blev lite för djärv i en stenig skråkurva. Framhjulet försvann och jag drog i backen, inte så farligt men slog i lite olyckligt.. Revbenen fick ta imot stenarna, vilket sällan är bra. När jag tagit mig upp och cyklat hem, började jag känna efter lite. Kan konstatera att ett revben är spräckt:-( Att tävla med trasiga revben har jag gjort förut och det går, är ju bara smärta. Men något Vasalopp blir det inte, vill inte riskera att gå omkull igen och ta bort möjligheten till Masters VM. Kommer nog få köra i Lillehammer med smärta, men då är det bara att gå all-in ändå. Och med en massa tejp mm kan man stabilisera upp det ganska bra.. Men någon toppform kan jag nu glömma helt. Jaja kommer väl med nån statusuppdatering innan VM o

Märks att det snart är dags för Cykelvasan, rätt många från Lycksele som ska ner faktiskt. Så snackas en del cykel här nu, alltid skoj när det är så:-) Själv är jag lite sugen på att bygga ihop en vasaraket.. Har alla delar för att bygga nått skoj:-) Men tror jag låter bli, har inte riktigt tid. Sen skulle jag vara tvungen att bygga tillbaka lite grejer innan nästa race, så känns lite jobbigt. Tror inte heller det skulle göra mig så mkt snabbare, resultatet på vasan är inte heller så viktigt för mig. Utan jag kommer köra det som en bra genomkörare för kroppen, och hoppas att det ska ge mig bra med fart i benen:-) Ska också bli skoj att köra, är ju första gången för mig:-) Men start kl 08.00 känns jobbigt... Måste ju äta frukost vid 05.00 då..

Gäller ju att få tid över till träning och då får man ta dom tillfällen som ges.. Igår hade stoffe fotbollsträning, så då cyklade vi dit och under tiden han tränade körde jag också ett pass:-) kom tillbaka i tid så jag såg slutet på hans träning och sen cyklade vi hem:-)

En viktig sak när man idrottar och har vissa ambitioner är att analysera, se tillbaka och ta reda på varför resultatet blev som det blev.. Jag har alltid sett mig själv som en som har en stor vilja att lyckas, och jobbar hårt för att nå mina mål. Men när jag nu sitter och ser tillbaka på mitt tävlande ser jag också en annan sida, tänker jag tex på känslan inför mörksuggejakten iår så fanns inte viljan där. Utan istället var det en rädsla, jag ville inte lyckas utan jag var rädd för att misslyckas istället. Ser jag tillbaka på många av mina tävlingar så är det nog rätt ofta det varit så, jag tror inte på mig själv utan tror att jag kommer misslyckas. Är en hårfin gräns mellan att vilja lyckas och vara rädd för att misslyckas, för mig kan det nog handla om att jag ställer höga krav på mig själv. Men jag ville väldigt gärna visa att det går att ha mitt liv och ändå tävla på rätt hög nivå, men för att vända min rädsla till vilja måste jag kanske sänka ambitionerna lite. Eller ska jag bara

Har letat info om fulcrum nya Mtb hjul ett tag nu, och inte hittat mkt.. Men skam den som ger sig, nu hittade jag en pdf katalog med 2015 sortimentet:-) D om här vill jag ha, ett tublessredy hjul med den vikten är ju suveränt:-) Naven verkar grymma och allt annat också, dom lär väl inte vara gratis. Men vad har man barnbidraget till...

Blir inget Härnösand för mig, känns riktigt trist då jag tror banan är riktigt bra. Men måste lyssna på kroppen nån gång, tror att det är lätt att förstöra resten av säsongen annars. Vill ju även kunna köra Cx till hösten, så har inte tänkt förstöra det. Därför blir det en hemmahelg med den typ av träning jag behöver. Så får vi hoppas jag kan bli starkare och komma tillbaka inom kort:-)