VM i backspegeln och att gå vidare...

Ja det här med VM var ju en trist historia!! Från Januari i år har varje träningspass och svettdroppe varit för att det den 25/8 skulle gå fort, när det då går åt helvete gör det väldigt ont i själen! Känns som att allt gick fel under veckan i Sydafrika.. Kom dit med riktigt bra form och självförtroende åkte hem med svansen mellan benen. Under veckan där frågade jag mig själv många gånger om jag verkligen har det som krävs för att bli så snabb som jag vill, när man ser hur hängivna och disciplinerade dom andra gubbarna är så är det lätt att tvivla på sig själv. Är grymt imponerade av dom och dom är värda mer uppskattning än dom får!! Men kan jag vara så hängiven, det vet jag inte.. Men det enda den här resan gav var ett stukat självförtroende!

för att inte gräva ner mig totalt och få tankar om att lägga av så måste jag nu gå vidare och det gör jag bäst genom att skapa nya mål och se till att jag har nått nytt att jobba mot, så här kommer lite lösa tankar om framtiden.
Nästa år kommer jag inte lägga upp hela säsongen mot en tävling, för om jag då misslyckas igen skulle jag nog inte orka med det. Så nästa år är jag väldigt osäker på om det blir något VM.. Istället kommer jag nog köra i Elitklassen och försöka ha en jämn och fin säsong, hålla mig hemma i Sverige och försöka tävla mkt här uppe i Norrland också. Men före det är det en lång vinter som kommer... ska i år ha ett lite annat upplägg än tidigare år, har förut tränat väldigt uppstyrt redan från oktober och framåt. Nu ska jag försöka vara mer spontan och träna det jag känner för fram till Januari/februari nån gång, och därifrån bli lite strukturerad. Men mkt beror ju på hur det blir med barn nr 3 här hemma också, och det går ju inte planera för nu.

Här fick jag aldrig gå i mål...