2 månader..

Idag är det 2 månader sen den där jäkla dagen i Falun, har fortfarande rätt klara bilder över hur jag ligger där med vint ben.  Hur det kändes och hur jag mådde, även mina tankar där jag låg.. Var ju inte jättemuntra tankar!!!
Men minns även det stöd jag fått från andra cyklister, besöken på sjukhuset av Robert och Jonathan. Finns en otrolig sammanhållning bland cyklisterna, väldigt tacksam för det. För jag behövde det!
Sen har jag bestämt mig för att fokusera på det som jag kan göra, i början var det väldigt lite. Första promenaden här hemma med kryckorna var några 100m, och jag var helt knäckt efteråt. Sen följde några veckor där jag nötte på med rörligheten, bla satt jag på Monarken och försökte få runt benet ett pedalvarv. Tog dryga 2 v innan det gick, och jävlar va ont det gjorde! Har sen dess låtit smärtan avgöra hur mkt jag kan göra, den talar ju om vart gränserna går.. Om jag kommer få några fysiska men vet jag inte än, hoppas benet kommer funka lika bra som det andra och vara lika långt mm.. Någon löpare blir jag nog inte, men hoppas kunna röra mig normalt och slippa smärtor och "biverkningar", blir man sne kan ju ryggen ta rätt mkt stryk och så...
Psykiskt vet jag inte hur det tagit än, man kanske blir starkare om man lyckas komma tillbaka.. Men upptäckte en sak efter förra helgens Engelbrektstur, känner mig inte alls taggad att köra lopp i långloppscupen... Suget är borta just nu och ersatt av rädsla, just nu för feg för att starta. Tänker varje dag på vad konsekvenserna av en till olycka skulle bli, och hur jag skulle klara det. Detta måste jag övervinna, och enda sättet att göra det är väl att tävla. Så blir en kamp mot psyket i början, sen får jag hoppas det släpper :-) För annars blir det svårt...

Igår var jag ute och cyklade igen, var blött och lerigt i skogen. Blev väldigt försiktig över rötter mm, rätt naturligt gissar jag. Men för varje vecka märker jag framsteg på cykeln, mindre smärta, mer kraft och rörligare gubbe. Tog i så mkt jag orkade i 20 min, hade under denna tid 369w i NP. Nu mäter ju stagesveven bara vänster ben, så rätt stor felmarginal där just nu.  Men märker att jag faktiskt kan ta i lite med höger nu också, detta gör ju livet enklare för vänster ben :-) Ska nån dag göra ett litet enbenstramptest på Monarken, så jag ser skillnaden just nu. Sen får ett av vinterns mål bli att nå jämn balans mellan benen. Men idag vill jag ut och cykla, om det nu inte börjar ösa ner när jag ska ut för då kör jag monark..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Efter VM..

Typiskt Zwift...

Tack